Tag Archives: Finland

Gränsöverskridande gigg rakt in i våren

Bild

Jag har blivit inbjuden att uppträda på sverigefinska Uusi teatteris öppna scen nästa tisdag 1 april. Så förenas mina svenska och finska rötter till slut på just en öppen scen, inte stängd, eftersom alla vi gränsöverskridande barn vet att öppenhet är vägen till utveckling!

Ibland stänger vi allihopa till, många identiteter kanbli invecklat ibland, men nu kommer våren och ber om nystart. Dags att slänga ut det gamla och plantera nytt. Förra veckan såg jag en iransk kvinna hoppa över en tändare som hennes man eller polare höll upp på skoj på iranska nyåret Nouruz i Kungsträdgården. Dags att hoppa över eldar till det nya, säkert det också brännhett!

Således blir det en del nyskrivet material på det temat på tisdag – jag slipar och vrider och vänder på mina hjärna och kropp nu – och kanske lite aprilskämt! 🙂 Med min performancegrupp Ruth Alice & The Vagabonds gör vi premiär.

Så varmt välkomna stockholmare till Aliasteatern där sisun har hyrt in sig, Hälsingegatan 3 vid odenplan kl 18 den 1 april.

Tervetuloa, var hälsade!

Som inspiration för våren – min gamla parodiska hyllningsdikt till våren HÄR!

2014-03-17 07.03.57

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar, Poesigigg

2014 – ärlighetens år

Det svåraste i livet är väl att släppa gamla sanningar? Sådant man trott på och känt  förr, kanske skapat i självförsvar, men som nu inte längre tjänar något till.

Jag har ett djupt sådant, sedan jag som barn lämnade Sverige och kom till Finland har jag levt som i en bubbla, ett trauma jag fick av chocken med det nya. Jag växte upp och var rädd för alla finnar omkring mig, jag kunde inte tala med dem och fick ingen hjälp att bli delaktig i deras värld. Jag levde på finlandssvenska öar på ett stort farligt finskt hav. Jag höll andan och tog mig igenom, på gator, torg, folksamlingar, men det kostade på. Bubblan blev stor, bubblan av rädsla i mig. I sällskap försvann den och jag vågade släppa loss. Så nästan ingen märkte den, varken familj eller vänner. När jag var ensam bar den mig som en lampskärm, över mitt bröst och huvud. Ett instängt ljus, så kände jag mig.

Med åren har bubblan minskat, men den finns fortfarande kvar som ett känslolöst skal omkring mig. Det uppenbarar sig ibland och fångar mig och jag känner varken mig själv eller omgivningen. Under finns en stark röst och livsglad kropp som då känner sig inburad. Ibland forcerar jag för att nå ut genom det, men det är inte bra. Livet får sopa bort det när det är dags.

Förra helgen var jag hemma i Åbo för första gången på fyra månader och när jag cyklade på Viking Line med pappa var det första gången i mitt liv som bubblan inte infann sig. Jag var fri! Känslan var helt enorm, glädjen total. Senare infann den sig igen. Och när jag efter fyra dagar vid Aura å lämnade staden hade jag just börjat acklimatisera mig. Rotlösheten kändes stark igen – varför ska jag resa iväg?

De två svenska och finlandssvenska flickor som bor i mig, känner att jag aldrig lyckas ta hand om dem helt. Alltid är någon åsidosatt. Men egentligen är de ju bara masker i mitt eget medvetande. Bakom dem bor en hel person som älskat folk på många platser och ställen. Hon vill att allt inom henne ska samsas. Att allt får finnas. Men att gamla rädslor som styrt förr inte får diktera hela min framtid.

En dag kommer bubblan försvinna känner jag och då, då blir det ljust vill jag lova! Jag vill bidra med så mycket jag kan till detta samhälle, den mänsklighet som nu vandrar på jorden.

Human kind, not evil

Human being, not only doing

Jag känner att jag är som västvärlden – också har levt i en bubbla länge och är rädd för att släppa fram sanningen bakom. Men det måste vi. Om hur vi hanterar våra inre och yttre resurser. Och gör vi det, då kan vi börja leva mer fullödiga liv i harmoni med resten av jorden!

Och ärlighet varar längst tror jag, så detta ska bli ärlighetens år. I livet och på denna blogg. Goda saker kommer ske, Sverige går inte bara till politiska val. Varje dag är ett val för människan och mänskligheten – hur vill jag leva?
Ärlighet och kärlek är den väg jag vill vandra på.

Då kommer den klarsynthet, mod och kreativitet som ett sunt liv ber oss om. Så känns det i mig 🙂

Truth

Trust

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar

En grön bög för framtiden

Vi har repeterat maskföreställningen hela helgen och jag kommer hem och undrar vad dagens blogginlägg ska handla om. Då öppnar jag min mejlinbox och läser meddelandet från en vän i hemlandet: ”Finland får gay president tra la laa”. Saken är avgjord.

Mitt ena hemland Finland ska välja ny president och den första valomgången gick av stapeln ikväll. Till slutomgången går förutom Sauli Niinistö, rutinerad samlingspartist och f d finansminister, den liberala miljöpartisten Pekka Haavisto.

Efter sannfinländarnas stora framgång i senaste riksdagsvalet, är detta ett stort hopp för friare vindar. Haavisto lever öppet homosexuell. Att han 2012 blir slutkandidat för presidentposten är sjumilsteg för landet där många homosexuella i långa tider känt sig oaccepterade och en del även emigrerat, till exempel till Sverige. När jag växte upp på 90-talet, ständigt resande mellan Sverige och Finland, var toleransen för invandrare och homosexuella en av de största skillnaderna mellan länderna. Skulle Pekka bli vald till president nu, vore det en stark hälsning från en stor del av befolkningen att de vill se vidare ramar och önskar sig ett annat umgängesklimat. Hursomhelst är detta resultat redan en känga i arslet på intoleransen och visar på demokratins breda ansikte.

Att Haavisto dessutom tillhör De gröna är ett framsteg för all progressiv politik. Alla partier som inte har miljön som en av de viktigaste punkterna på sitt program idag, lever i en illusion. Alla länder också. Ekonomi som många idag sätter först i politiken, handlar enligt ordets egentliga mening om hushållning av resurser. Att ekonomisera är att använda de resurser man har att tillgå, på ett bra, långsiktigt sätt. Och jorden är den resurs vi har. Så ekonomi och ekologi är egentligen samma sak. Att inte ta det på allvar, sätta det i första rummet då det de facto är det enda rummet vi har att tillgå idag, är världsfrånvänt.

Så må Pekka få peka på framtiden för Finland och Norden.

Jag röstar för en grön bög för framtiden.

(Redan på uttrycket hör man ju att det är en framtida slogan.

GRÖN BÖG….

Lämna en kommentar

Filed under Miljö, Politik