Category Archives: Poesigigg

Gränsöverskridande gigg rakt in i våren

Bild

Jag har blivit inbjuden att uppträda på sverigefinska Uusi teatteris öppna scen nästa tisdag 1 april. Så förenas mina svenska och finska rötter till slut på just en öppen scen, inte stängd, eftersom alla vi gränsöverskridande barn vet att öppenhet är vägen till utveckling!

Ibland stänger vi allihopa till, många identiteter kanbli invecklat ibland, men nu kommer våren och ber om nystart. Dags att slänga ut det gamla och plantera nytt. Förra veckan såg jag en iransk kvinna hoppa över en tändare som hennes man eller polare höll upp på skoj på iranska nyåret Nouruz i Kungsträdgården. Dags att hoppa över eldar till det nya, säkert det också brännhett!

Således blir det en del nyskrivet material på det temat på tisdag – jag slipar och vrider och vänder på mina hjärna och kropp nu – och kanske lite aprilskämt! 🙂 Med min performancegrupp Ruth Alice & The Vagabonds gör vi premiär.

Så varmt välkomna stockholmare till Aliasteatern där sisun har hyrt in sig, Hälsingegatan 3 vid odenplan kl 18 den 1 april.

Tervetuloa, var hälsade!

Som inspiration för våren – min gamla parodiska hyllningsdikt till våren HÄR!

2014-03-17 07.03.57

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar, Poesigigg

Pjäsuppspel: Vilsna människor!

Imorgon söndag 2 juni är det premiär på pjäsen Vilsna människor av Karin Bjurström som vi har jobbat med på Stockholms improvisationsteater i vår. Genom möten, improvisationer och method acting och ”private moments” har mina fantastiska medspelare och jag tagit oss till ett karaktärgalleri av underbara, allvarliga, komiska och tragikomiska människor, typiska för 2000-talet. Ungdomar, vuxna och pensionärer stående med hjärtat i handen och existensens grundfunderingar i skosulorna. Ledda med hjärta och styr av Karin Bjurström på kursen ”Fördjupande skådespeleri/karaktärsarbete”.

Varmt välkomna till Sigtunagatan 12 i Vasastan klockan 17 (kom 16.30 för att vara säker på att få plats) imorgon söndag!

Sista föreställningen (varför ha flera? 🙂 ) blir på måndag, 2 juni, klockan 19!

Läs mer om pjäsen och bjud in vänner på Facebook-eventet.

Bienvenuti!

Lämna en kommentar

Filed under Poesigigg, Teater och scenkonst

Resumé av röster från ett källarvalv

Det var spännande och intressant att tävla i Södermalms poetry slams återentré i tisdags. Efter att ha övat upp mitt bröststöd i ett år, hade jag dagen till ära helt förlorat stämbanden till någon infektion, och var glad åt att jag fick använda mikrofon. Annars så tror jag ju att scenframträdandena skulle utvecklas mycket mer om vi poeter inte fick ha mick! Då är bägge händerna fria, munnen och mimiken syns och det skulle vara lättare att röra sig på scen. Och rösten skulle få vara naturlig, inte amplifierad och halvdödad genom teknik.

Nervigt men kul tog jag mig dock till final och vidare – jag fick poängavdrag för en lång sista läsning men slank ändå med! 29 april blir det final för att ta ut SM-lag alltså. Härligt var det att höra för mig nya tänkande människor formulera sig i ord!

Kulturmagasinet kulturbloggen.com besökte också Stampens källare. Deras fina resumé kan läsas här!

 

Lämna en kommentar

Filed under Poesigigg

Orden blir till pärlor i haikudebut

Sakta för oss livet,
som pärlor på ett radband.
Rörs en efter en.

Jag har börjat skriva haikudikter! Härligt format – precis lagom för några minuters väntetid i stadsbruset eller på en jobbrast.
Ikväll gäller det: poesidebut innanför Stockholms tullar – men vi ska inte tulla på sanningen från hjärtat! Nej, sanning har inte svartvita gränser som vi så ofta försöker beskriva världen med. För kanske är det så att Stockholms framtid inte ligger i varken innerstan eller förorten, utan i efterorten. Och var finns den?

Efterorten…. 🙂

Välkomna till Stampen i den ”gamla staden” kl 20 prick!

Lämna en kommentar

Filed under Dikter, Haiku, Livstankar, Poesigigg

Upp på Stockholms poesiscen!

Nästa vecka smäller det:

jag ska för första gången tävla i kreativ ordkonst innanför murarna, förlåt tullarna, i staden där jag föddes. Yeah! Södermalms poetry slam! 

Låt orden bryta Stockholms isolation – den på gatorna, mellan människorna, mellan de mentala världar av identiteter där vi avskiljer oss från varandra och identifierar oss med vår egen rädsla – eller shoppingfönstrets stela illusion! Kom till Stampen och hör levande röster höjas om det som bärs på hjärtan och i hjärnor 2013, FBevent att sprida här!

Den 13 april blir det också final i Huddinge poetry slam dit jag kvalificerat. Kl 14 på Folkets hus. Välkomna. FBevent att sprida här!

Efter en lång vinter av mikrofontystnad var det en ära att bryta den i Daniel Boyacioglus sällskap när vi för två veckor sedan höll i poesiscenen på dokumentärfilmsfestivalen Tempos festivalbuss RÄTT BUSS och skumpande på Söderns gator i kvällningens gatuljus fick berätta några av våra historier och livsreflektioner med ord. En vacker upplevelse. Ty det är ju så att ord ska vara i rörelse, precis som tankarna. Då fastnar man inte, då blir de flytande och tar en, relationer och samhället framåt tror jag. När vi klamrar oss fast vid gamla uppfattningar, missar vi chansen att utvecklas.

Förändringen är min vaggande moder!

Vi ses i vårens ordfest!

Lämna en kommentar

Filed under Poesigigg

En resa skola vi alla göra

Idag uppträdde jag på min gamla gymnasieskola: Katedralskolan i Åbo. Dags för självrannsakan alltså – Vad blev det av alltihop? som lilla My väl hade sagt.

Doften i trapphuset var densamma när jag klev in. Mitt doftminne hoppade över tio år tillbaka i tiden och jag kände konkret hur relativ tiden är.

Lärarna och rektorn såg likadana ut (en fräsch lärarkår måste jag säga! och friska såg eleverna ut att vara också!) och byggnaden andades tidlöshet med sina stenväggar. Teckningar från bildlektionerna hängde traditionsenligt på väggarna och ABI-informationen var densamma – och ropen i grupp. Veckosamlingen inleddes med information om brandutgångar och datanätverk och virtuella ”clouds” som eleverna kan lägga upp sina arbeten i. Gick på något sätt väl ihop med min flödestext om kopplingar, brandväggar och ettorna och nollorna där i ledningarna. För övrigt fenomen som knappt fanns när jag gick i skolan…

Populärast var dock texterna om kärlek, detta eviga tema. Dunk dunk, det där grundläggande beatet inifrån hjärttrakten.

Jag kände dock att närvaron kunde varit bättre, min alltså.  Varför kan man inte vara så bra som man vill vara? Livets stora gåta nådde ytan igen. Att hålla ihop allt och aldrig skynda, inte ens när man ser att någon är ett stenansikte. Precis som i livet alltså. Elevernas närvaro var jag imponerad av – nästan alla tysta i 45 minuter!

Och jag insåg i efterhand att det var nog precis sådan jag var redan under skoltiden – hade bråttom att säga saker. Lärarna måste ha känt igen det!

Nåväl, man lär sig sakta. Väl.

Och jag insåg, när jag stod där, att jag ändå vandrat en ganska lång resa dessa elva år sedan jag själv lämnade byggnaden. När man gick i skolan var det allt och studentskrivningarna var så stora och förfasande. Bakom dem hägrade friheten men fram tills dess gällde det att följa fåran. Jag har simmat friskt i många hav alla år efteråt, och lärt mig många simtekniker. Och orden och tanken har nog fått flöda friare och friskare än de någonsin gjort: skoltidens bäck har blivit en fors.

Och samtidigt har man inte ändrats alls – inuti är jag samma spontana, glada, analytiska tjej som när jag tog studenten.

Roligt var det i alla fall, en sann resa. Och ett budskap hade jag till eleverna: lär er språk! Alla ni kan!

Hade jag vågat, satsat, trott att jag kunde lära mig finska bra, då hade mitt liv kanske sett helt annorlunda ut.

På torsdag ska det bli workshop där – rikit kiva de meh!

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar, Poesigigg

Guldlag, polygamer och clownfestival

SM avklarat. En härlig fest på Musikens hus i suberbt arrangemang och goda vänners lag. Jag kom återigen på fjärde plats i improesin – härlig galen tävling detta att hitta på en text utifrån slumpord man får! Mikael Horvath mycket värdig vinnare, tätt följd av superba Amanda Granberg. Slutade på 15nde plats individuellt men kammande dock hem lagguldet med fantastiska laget Moriska Paviljongen från Malmö! Våra starka individuella insatser kombinerade med galna, roliga, samspelta fysiska gruppprestationer på scen, gav oss segern. Härliga Lovisa, Orlando och Linn var ett underbart gäng att få jobba med! Det var fint att få leka med fördomar om ursprung, kärlek med mera. Och göra lite fysiskt och akrobatik på scen – äntligen! Och grymt få vinna som lag – visa att poeter kan samarbeta och göra kula saker ihop. Kniven och polygamer kommer nog alltid leva inom oss. (Bilden ovan är från när vi gör superspoon – foto (c) Sanna Hedlund.) Och i sommar får vi åka till Urkult och uppträda.

Sydsvenskan skrev om segern och på torsdag är de andra med i lokalradion i Malmö – lyssna! Runt 14-15. Själv är jag då på internationell clownfestival i Svendborg, Fyn, Danmark och gör mig själv och världen osäker med den röda, ärliga, normbefriade näsan!

Niklas Mesaros vann igen den individuella tävlingen på SM med sin livsfinurliga poesi och sitt varma, hjärtliga uttryck, tätt följd av Alma Kirlic, en lika värdig vinnare. Almas direkta, sunda och humoristiska kvinnokampspoesi skulle göra nytta ute på alla Sveriges skolor! Behövs där mitt i botox- och utseendehysterin som aldrig verkar ta slut…….!

Men det gjorde kylan i alla fall. Nu är det sommar i Köpenhamn och Skåne. Det är svettigt att dansa irländsk dans då.

Njut av solen!

Lämna en kommentar

Filed under Poesigigg