En stund i evigheten

Jag älskar de stunder då jag kliver in i evigheten

Då jag är min själ

Det händer oftast i naturen

i skogen

på fälten

på bergen

i vattnet

under solens strålar

 

Då behöver jag påminna mig:

”Just det, jag heter Ruth i detta liv

och nu kallar vi tiden 2015

Just det”

Jag ser prakten och ljuset i hela skapelsen

känner mig fri, ren, glad och trygg

Jag är hemma i själen

Och vägen framför mig känns plötsligt inte så lång och stor och onåbar

Asfalten är ju bara ett lager av människan

ovanpå hela jorden

Moder jord håller mig oberoende av vilket århundrade vi lever i

Oberoende av vad vi gör på ytan av marken

 

Likaså med oss

Våra själar bär oss oberoende av vad för rollspel vi spelar på ytan

Om vi föds som män eller kvinnor

Är fattiga eller rika i detta liv

snabba eller långsamma

Handlingskraftiga eller tänkare

 

Och ibland vill jag stanna där

här

i skogen

i evigheten

i den rena naturen

den är så vacker och jag är så fri!

Jag vill bjuda in andra till denna magiska värld

inte återvända till just denna tidsepok

som är fylld av mänskligt trassel på jorden

med fulla, smutsiga städer och förstörd natur

och ohälsosamma, stressade människor som inte följer sin intuition och förtrycker sig själva och varandra

men samtidigt vet jag att det är därför jag är här

och jag har inget val

för jag vill inte bo ensam i paradiset

Jag vill se hela mänskligheten vara fri

Och allt fler människor vaknar nu upp

och börjar rannsaka sig själva om vad livet går ut på

och vad livet går in på

Och förändringar sker varje sekund i människors medvetanden

när allt fler börjar ha hjärtat som ledstjärna

Och tillsammans kan vi skapa den värld vi vill

Kanske en grönskande blommande harmonisk kärleksfull planet överallt?

Så jag återvänder ändå in i husen

in på asfalten

in i folkmassorna

och möter där händer och ögon

och fylls av kraften

Tillsammans är vi magiska

 

 

dagsdikt 2.6.2016 inspirerad av en höstdag 2015 på ön Mörkö

Annonser

1 kommentar

Filed under Livstankar

One response to “En stund i evigheten

  1. Så vackert Ruth! Blir alldeles tårögd när jag läser detta, det slår an en sträng nånstans! 💗 Den 2 jun 2016 10:17 fm skrev ”Ordscen” :

    > RA posted: ”Jag älskar de stunder då jag kliver in i evigheten Då jag är > min själ Det händer oftast i naturen i skogen på fälten på bergen i vattnet > Då ser jag prakten och ljuset i hela skapelsen Jag känner mig fri, ren, > glad och trygg Jag är hemma i själen ” >

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s