Vandrande barn

Vi är inte mera än vandringsskorna vi trampar på

men vi är inte mindre än dem heller

vi är stenarna under fötterna, gruskorna mellan tårna och vinden runt fotleden

Vi är eviga vandrare som ibland stannar upp mer

Ett ögonblick, en dag, en månad, några decennier eller århundranden

men vi är vandrare

Vi är antiloper på två ben som springer genom kablarna när vi inte längre kan göra det på savannen

Puh! och jag är på andra sidan jorden

Vi är flisor av eld och jord, sammanbundna av massa vatten och 

andade luft

Frågan är om luften andar oss eller vi den

Men vi är vandrare

Och jag glider längs Nämforsen söderut några meter, tar E4:an till Stockholm

doppar mig i Mälaren och rullar sedan vidare på tevasandaler och gamla X2000 (som nu verkligen är x-2000!) 

genom landet som är som halva Europa

och regnbågen följer min väg från Norrland till Götaland

I den bor jag, i varje färg den har

Vi är regnbågens vandrande barn 

och det är när vi glömmer det och ser världen i svartvitt som det blir svårt

Men vi är alla regnbågens vandrande barn 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s