Högt i tak och lågt hjärtdunk

Veckans tema HÖGT OCH LÅGT :

Superfin helg i Göteborg med trevligt gigg (och superfina vänner) – underbart att få läsa i Världskulturmuseets entré med verklig takhöjd. Med glasfönster och headset var frihetskänslan stor. Ja, utrymmet spelar roll! Jag tror att arkitekturen är med och påverkar oss om vilka tankar vi vågar tänka, om vi vågar drömma nya drömmar, om oss själva och samhället. Att formerna vi omger oss med påverkar om vi vågar ta initiativ. Vågar ingripa när vi ser orättvisor också. Vilka färger och vibrationer vi bär.

Idag flög jag högre än någonsin på lindyhopövningen. Minst en och en halv meter ovan jord, kanske två. Intressant att märka att vilken inställning man här när man startar, påverkar rejält hur det går. Ska jag upp i luften eller ner på marken? Tänker man upp blir man lättare, för en själv och partnern som hjälper en. Ja, det där kommer fysikerna säkert klura ut en dag, när vi blivit holistiska i vårt synsätt.

Landade idag dock också hårt, mentalt sätt. Är tufft vara på en teaterskola med tio olika kulturer, från hela världen, och man inte odlar empati som främsta smörjmedel. Blir lite krockar då. Som alltid är det tuffaste önskan, till exempel om öppna dörrar och att då mötas av en vägg. Vet man att väggen finns där, är man beredd. Men när man önskar mer kommunikation och inte får det. Då dunkar hjärtat i.  Det dunkar i kammarväggen. Känns lågt i tak. Och man blir låg.

Men då är det bara att kravla i säng och ta nya tag imorgon. Nya spadtag. Till sist kommer alltid guldet. Bara man tror.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar, Poesigigg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s