Jag är en larv med alldeles för många speglar

(Det här inlägget börjar med en larv, förpuppar sig sedan till en samhällsanalys med speglar, dör och återvänder till att bli en larv igen) :

Livet är en lång radda metamorfoser, börjar jag precis inse. Darwin, eller i alla fall utvecklingscyklerna, gäller även mig. Ömsade skinn, förpuppningar, korta perioder av fjärilsflyg och så långa larvtider.

Där är jag nu, en larv som måste förpuppa mig själv. Inte ligga och vänta på bättre tider utan trycka in viljorna i DNA’et. Bara då kan jag bli en fjäril. Att halvlarva sig kommer jag ingenstans på. Inte ens till botaniskas utställning. Jag lever på gamla flytvästar. Det är dags att simma ensam. Bara om jag lär mig det kan jag simma med någon annan en dag, tänker jag. En andlig metamorfos.

Jag har inte insett det förrän nu, men kurragömma kan man leka hela livet, på allvar tyvärr. Man kan fortsätta att springa bort och gömma sig bakom roller, saker, ideologier med mera hela livet. Inte rannsaka sig själv, inventera sin egen kyl. Spegla sig själv i roliga husets speglar.

Jag tror inte att det leder hem. Jag tror att det leder till mer speglar. Är man osäker köper man lätt nya speglar, modets bekräftelse på att man syns: jag har ju en spegel. Och den är ny, av senaste modell.

Spegellandet är som störst i staden och medierna gör det än större, går bortom det fysiska rummets gränser. I spegellandet kan man se saker man aldrig kommer möta i verkligheten, höra saker som ingen i ens närhet skulle säga – tack vare satelliter, eter och världens största nät. I spegellandet kan saker dras ut, bli längre eller kortare, mer eller mindre retuscherade. De kan speglas så som de som vrider på spegeln, vill att saker ska speglas. De håller glaset i just den vinkeln.

Många har insett det och därför vill de jobba med speglar idag. De vill också vara med och slipa verkligheten, vrida och vända på världsuppfattningarna. Säkert för att vi alla vill påverka platsen vi bor på.

Så medieutbildningarna är fullproppade. Det är journalister, art directors, copy writers, redigerare, regissörer, filmare, layoutare. Alla vill de vara med och jobba i Spegellandet, för att inte känna sig utanför. För att inte känna meningslösheten i att tillbringa halva dygnet med att spegla sig.

Är jag då bättre? Nej, kanske inte. Att skriva är ju också en aktivitet för att forma något. Men jag har insett en sak. Jag vill inte spegla bara, för det är att fokusera på vad andra säger och vad andra gör. Jag vill inte bara berätta om andras krig och sorger eller klaga på skatten. Jag vill göra själv. Jag vill stå för något, inte emot. Jag vill älska, inte hata. Jag vill stå för att jag inte har något glas i rutan. Att jag bara har frisk luft. Jag vill ha mer säkerhet i mig och i andra. Och i samhället, att vi står för saker, och inte behöver riva ner dem hela tiden. Bygga nya byggnader, skapa nya system, förnya för förnyandets egen skull som det synes. Spegla oss i förändringen, springa fort för att tro att vi ska finnas kvar. Det vi gjorde för tio år sen, duger det inte längre? Har människans hjärna och gener ändrats så mycket på tio år att väggarna måste målas om?

Någonstans ligger en ogranskad hybris och missförstånd om vår delaktighet i ett långt, långt andetag. En decennium lyfter människans funktioner inte ens på ögonlocken åt. Än mindre jordens, även om vi försöker ta stryptag på henne för att hon ska fatta vem som är greater than life.

Så låt oss ge oss andrum. Låt oss vara här, i nuet, i lugn och ro. Kanske behöver vi inse att vi behöver inte förpuppa oss på utsidan hela tiden. De flesta känner nog igen en gammal larv, en antik fjäril. Tänk vad skönt, att slippa re-presentera sig själv varje gång. Tänk om vi kunde förflytta utvecklingsviljan från det yttre till det inre.

Jäklar vilka fina, mogna, kloka människor vi skulle få då.

Vilken larvig idé.

Just det.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Livstankar, Samhällsreflektioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s